Läsrapport april

Trots extremt lite med jobb denna månad så blev det "bara" nio böcker lästa under månaden. Vad sjutton har jag pysslat med kan man undra? En liten lässvacka har jag hunnit med, plus att jag haft andra saker för mig än att läsa. Samtidigt är nog nio böcker på en månad mer än vad genomsnittssvensken läser på en månad så jag är himla nöjd med det. Jag har bara skrivit om tre av böckerna på listan så jag ligger även lite efter när det gäller bloggande om böckerna kan man säga. Men lugn, det kommer. Jag ska bara försöka få den där tiden att räcka till också. En av böckerna (Lilla stjärna) har ju inte ens haft första recensionsdag än heller så den behöver jag ju inte stressa med direkt.

Hunter S. Thompson - Fear and loathing in Las Vegas
Torgny Lindgren - Ormens väg på hälleberget
Maria Küchen - Att skriva börjar här
Claude Izner - Mordet i Eiffeltornet
John Ajvide Lindqvist - Lilla stjärna
William S. Burroughs - Slumpens spöke
Muriel Barbery - Smaken
Annica Triberg - 100 sätt att rädda maten
Carin Gerhardsen - Vyssan lull

Till sist hoppas jag att ni alla har haft en trevlig valborgsmässoafton!

100 sätt att rädda maten...

Sedan tidigare är jag ägare av den mycket läsvärda boken 100 sätt att rädda världen... av Johan Tell, utgiven av Bokförlaget Max Ström. Här om veckan fick jag ett erbjudande att köpa 100 sätt att rädda maten... av Annica Triberg till ett förmånligt pris tack vare mitt innehav av ett av alla dessa kundkort som finns i min ägo. Det kunde jag ju inte tacka nej till såklart. Särskilt inte med tanke på att jag har varit nyfiken på den här boken sedan jag läste om den första gången.

I Sverige idag slängs det enorma mängder mat som egentligen inte alls är dålig. För att producera mat till Sveriges befolkning under ett år krävs en yta motsvarande 3.6 gånger Sveriges storlek. Maten produceras således inte inom landets gränser utan har som allt annat odlats någon annanstans.

Det "går [...] åt [en] yta motsvarande nästan ett helt Sverige enbart för att producera den mat vi sedan slänger. Fullt ätbar mat åker i soporna för att vi inte orkar, vill eller kan ta hand om resterna."

Omkring 900 000 ton onödigt matavfall slängs i svenska hushåll varje år. Men det är inte bara i hushållen det slängs mycket mat. Även inom skola och omsorg slängs mängder med mat varje dag. Mellan 10 000 och 13 000 ton slängs i skolan varje år. Var för sig är det hisnande siffror. Jag jobbar inom äldreomsorgen och det är inte bättre där. Det är lika jobbigt varje gång jag jobbar och tvingas slängas mat som blivit över efter en måltid. Vi verkar ha glömt bort hur man hushåller med resurserna i det här landet. Det är här innehållet i boken kommer till användning. För precis som titeln avslöjar så får man exakt 100 tips på hur man tar till vara på maten där hemma. Med tanke på att nästan en tredjedel av maten i Sverige hamnar i soporna så finns även en hel del pengar att spara.

Ett av mina favorittips är det om att lita på sina sinnen. Lukta och smaka innan du kasserar ett livsmedel även om det har passerat bäst-före-datum. Det kör jag stenhårt med här hemma. Till min sambos stora förtret. Han brukar tycka att jag härjar så på honom när han försöker slänga det där paketet med (kött)pålägg som varit öppnat en tid. Jag hävdar att innehållet går att äta så länge det luktar och smakar okej. Innan jag blev vegetarian för många år sedan så hände det ofta att jag åt just köttpålägg som med råge hade passerat bäst-före-datum. Ja, så ofta att det till och med har blivit ett återkommande skämt i min familj att om något har passerat bäst-före-datumet så kan ju jag äta upp det. Hade maten varit dålig hade jag garanterat märkt det. Man ska lita på sina sinnen helt enkelt. Så jag är ledsen älskling, men innan du slänger den där korven så kommer jag fortsätta gnälla på dig. ;-)

Men åter till innehållet i boken. Här finns många handfasta tips på hur du tar till vara det som ligger i kyl-, frys- och skafferi innan det blir dåligt. Och hur du förvarar maten så den inte hinner bli dålig innan du tillagar den. Handfasta råd blandas med en del recept på både enkel och god mat samt en hel del tänkvärda tankar om vårt förhållande till mat. Den här boken var väl värda sina pengar.

Annica Triberg - 100 sätt att rädda maten...
Förlag: Bokförlaget Max Ström
ISBN: 978-91-7126-176-2

Hoppsan!

Det råkade visst trilla ner lite böcker idag med. Undrar hur mycket brevbärarna svär över alla dessa paket som de måste knö in i postfacket. Jag orkar inte ta någon bild idag på "nyförvärven". Böckerna som letat sig hem till mig är i alla fall Siddharta av Herman Hesse, Djurfarmen av George Orwell, Brev från New York av Helene Hanff, Kräftans vändkrets av Henry Miller (ja, jag tittade på förra veckans porr-Babel) och Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset (jag tröttnade på att låna den på biblioteket och aldrig hinna läsa ut den så nu kan jag läsa i min egen takt).

Påfyllning i bokhyllorna

Eftersom jag lider sådan enorm brist på böcker att läsa och mina bokhyllor inte alls bågnar av böcker så var dagens skörd mycket välkommen. ;-) Apple of my Eye av Helene Hanff har jag velat läsa sedan jag förälskade mig i Brev till en bokhandel för ett drygt år sedan. Det var en av de första böckerna jag bloggade om. Apple of my Eye hittade jag för en billig penning på Bokbörsen. Fågeldagbok av Henry David Thoreau och Anecdota Benzeliana av Eric Benzelius d y hade jag beställt från bokklubben Clio. Sist men inte minst ett recex av Arga brev till radionämnden. Ska bli kul att läsa!

Skrivarkalendern 2010

Skrivarkalendern är ingenting annat än en kalender som är fullspäckad med tips om skrivande. På varje veckouppslag finns en skrivövning, författares födelsedagar. Det finns mycket plats över för egna anteckningar och funderingar över sitt eget skrivande varvat med intressanta intervjuer med debuterande författare och skrivtips från författarcoachen Ann Ljungberg. Jag använder inte skrivarkalendern som en vanlig kalender, även om man naturligtvis även kan göra det om man vill. Istället använder jag den mer som en källa att ösa inspiration från, i form av skrivövningar och det övriga materialet som finns. Jag kan verkligen rekommendera Skrivarkalendern till alla som gillar att skriva.

Ann Ljungberg - Skrivarkalendern 2010
Förlag: Alf bokförlag
ISBN: 978-91-976822-6-9

Musiken som litteratur

Ibland kan en låt vida överträffa en roman. Jag har en låt som har fastnat i mitt huvud de senaste dagarna. Musiken såklart men också historien som berättas. Och de instrumentala passagerna förstärker den bild som målas upp i mitt huvud när jag lyssnar på den här låten. Det är en riktigt spännande historia. :-)

Several years ago
In a foreign town
Far away from home
I met the Count of Tuscany

A young eccentric man
Bred from royal blood
Took me for a ride
Across the open countryside

Get into my car
Let's go for a drive
Along the way
I'll be your guide
Just step inside

Maybe you'll recall
a cannibal curator
A character inspired by my brother's life

Om du vill kan du läsa mer av låttexten här. Men bäst funkar den naturligtvis ihop med musiken. Lyssna kan du göra här.

Bokbörsen is my new bff

Bokbörsen är en sida som jag verkligen gillar. Där kan man hitta böcker för en billig penning. Jag klickade just hem två böcker av Helene Hanff som jag velat läsa ett tag men som antingen är slutsålda eller är för dyra att köpa från utlandet. Nu är både Apple of my Eye och Brev från New York på väg hem till mig.

Kill your darlings

Jag har haft lite funderingar kring det här med en eventuell skrivarblogg. Fick lite respons på det som jag tackar så mycket för. Jag har kommit fram till att jag inte kommer att starta en ny blogg. Förmodligen skulle jag inte orka uppdatera dem båda någorlunda regelbundet så en eller båda skulle nog bli lidande. Istället har jag kommit fram till att jag tänker plåga er med mina tankar om skrivande istället. ;-) Så får det bli och jag tror det blir bra.

Idag bestämde jag mig för att öppna en novell som fått ligga till sig ganska länge i min virtuella byrålåda. Det har blivit dags för mig att stryka, ändra. Det som brukar benämnas med "kill your darlings". Det är jätteroligt att stryka onödiga ord, ändra om och fnissa lite över pinsamma klyschor som letat sig in i det första utkastet. Och den där förhoppningen över att det kanske, kanske med tiden blir ett manus som jag kan skicka in till någon tidning? Mmm... jag sa kanske...

Det är dyrt att inte lämna tillbaka biblioteksböcker

Det är inte jag som är sen den här gången. Det är den sedan länge döde presidenten George Washington som skulle ha lämnat tillbaka två böcker för 221 år sedan. Böterna har hunnit uppgå till 4577 dollar för böckerna Law of Nations och Common Debates, enligt DN. Det känns tryggt att veta att även presidenter glömmer bort att lämna tillbaka böcker ibland...

Nu blir det OT igen

Men jag måste få tipsa er om en fantastisk grupp som jag hade förmånen att se som förband till Kamelot. Leaves' Eyes heter gruppen och dom blandar metal med bland annat keltiska toner och texter om nordisk mytologi. Kan det bli så mycket bättre? Lyssna själv på deras album Njord på Spotify.

Röriga etiketter

Det kan vara lite rörigt bland mina etiketter på bloggen ett tag framöver. Jag har påbörjat en omsortering av författarnamn. Jag vill ha författarens efternamn först för att göra det lite enklare att hitta. I vilken utsträckning ni läsare använder er av mina etiketter vet jag ej, men jag använder dem själv ganska ofta så för att underlätta för mig själv så ändrar jag dem lite. Men det kan ta sin lilla tid innan jag ändrat alla. Så ni får ha lite överseende med detta den närmaste tiden.

Kraken

Boel får en alldeles egen Krake att ta hand om. Krakar måste man hålla i ordentligt och hållas kopplade säger man till Boel. Men ibland släpper Boel Kraken lös och de krigar med varandra. Det är alltid Kraken som vinner. Krakar är kallblodiga djur från Krakalonien som kan flyga och spruta eld. En dag vill Kraken inte alls gå dit Boel vill. Den stretar åt sitt eget håll. Boel tvingas släppa loss Kraken som lyckligt flyger sin kos. Gör inget dumt! ropar Boel efter sin Krake. Men Kraken hörde nog inte för den var redan långt borta. Boel saknar sin Krake och undrar om den kommer tillbaka.

Kraken påminner mig om Astrid Lindgrens Draken med de röda ögonen. En Krake eller för delen en drake kan man inte hålla kopplad hur länge som helst. De vill båda vara fria och göra som de vill. Kraken har mycket god potential att bli lika omtyckt som Draken med de röda ögonen här hemma hos oss. På något vis påminner mig Kraken även om min mycket egensinniga fyraåriga dotter som har en vilja av stål.

Boel Werner - Kraken
Förlag: Bokförlaget Opal
ISBN: 978-91-7299-385-3

Intressanta radioprogram om recensionsex

Jag hittade några intressanta radioprogram som handlade om detta med recensionsexemplar. Här intervjuar Sofia Olsson från Sveriges Radio förläggare om detta. Och här handlar det om att recensionsexemplar kan ses som en muta. Intressant lyssning.

Mordet i Eiffeltornet

Under världsutställningen i Paris 1889 och invigningen av det nybyggda Eiffeltornet faller en kvinna död ner. Orsaken visar sig vara ett helt vanligt bistick och någon utredning startas inte av polisen. Men snart faller fler människor offer för dessa giftiga bin som verkar ha intagit Paris. Bokhandlaren Victor Legris har befunnit sig på de platser där människorna har dött. Han verkar vara den enda som anar oråd och börjar själv att utreda saken. Vilket snart leder till att han upptäcker att han inte ens kan lita på den person som är hans bästa vän och förtrogne. Eller kvinnan som han förälskat sig i. Det leder också till att han själv råkar illa ut.

En stor del av romanen upptas av Victors krångliga kärleksliv och hans förälskelse till konstnärinnan Tasja. Den första halvan av boken är seg och det är inte helt lätt att hålla intresset uppe. Det är först i andra halvan av boken när intrigen tätnar som jag verkligen blir intresserad av att veta mer vad som händer. Den här boken tog mig ovanligt lång tid att läsa. Om det berodde på att jag var inne i en lässvacka eller inte låter jag dock vara osagt. Kan hända att det är så att det här boken helt enkelt inte passade mig. Upplösningen av mysteriet kändes minst sagt lite krystat och jag gillar inte alls mördarens bekännelse. För den som gillar deckare med en stor portion romantik som utspelar sig i Paris torde den här boken vara perfekt. För mig personligen blir det nog inte fler Victor Legris - mysterier.

Claude Izner - Mordet i Eiffeltornet
Originaltitel: Mystère rue des Saint-Pères
Översättning: Johanna Hedenberg
Förlag: Kabusa böcker
ISBN: 978-91-7355-126-7

Biblioteksbesök

Är nyss hemkommen från biblioteket och med en ny bekantskap i kassen blandat med en hel hög barnböcker och två DVD-filmer till dottern. Jag lyckades faktiskt begränsa mig själv till att bara låna en endaste bok till mig själv. Efter att ha lämnat tillbaka flera olästa böcker kanske jag ska tillägga. Ibland gapar man efter för mycket. Om jag lånar bara en så ökar väl sannolikheten för att jag faktiskt får den läst. Å andra sidan genererar ju mina olästa lån några välförtjänta ören till alla författare och översättare. Jag tror det var någon av bokhororna som kom på att låna en random bok i alfabetiskt ordning för att försöka finna nya bekantskaper i litteraturens värld. Har funderat på detta själv ett tag. Idag lånade jag en sådan bok under Hce och bokstaven A. Med mig hem fick Mandelplockerskan av Simonetta Agnello Hornby. Den verkade bra av baksidestexten att döma. Har du läst den och vad tyckte du om den i så fall?

Skrivarböckerna som bot

Jag skrev ju för några dagar sen att jag inte alls hade vare sig lust att läsa eller blogga. Jag har läst en och samma roman i över en vecka nu och bara kommit halvvägs. Den är inte alls dålig på något vis. Det är bara jag som har varit en dålig läsare på sista tiden. Stackars bok som fick dras med mig just nu. De senaste dagarna har jag faktiskt läst en hel del, men inte skönlitteratur. Jag köpte mig några nya skrivarböcker som jag varit nyfiken på ett tag. Skriv om och om igen av Katarina Kuick och Ylva Karlsson, Att skriva börjar här; Version 2.0 av Maria Küchen och Så skriver du romaner och noveller av Lars Åke Augustsson. Skriv om och om igen har jag bläddrat lite i och där finns det många tips till skrivövningar som jag tror att jag kommer att ha nytta av. Jag uppfattar att boken vänder sig till ungdomar men därmed inte sagt att även vuxna kan ha stor nytta av den. Maria Küchen's bok har jag läst ut och rent spontant känner jag att det var en av de bästa skrivarböcker som jag har läst. Ett mer utförligt inlägg om boken kanske kommer här på bloggen inom den närmsta framtiden. Jag vill inte ropa hej riktigt än. Jag vet ju inte om bloggtorkan är riktigt över. Just nu läser jag Lars Åke Augustssons bok och den är hittills också riktigt bra och proppfull med bra skrivartips och bra skrivövningar.

Men jag har inte bara läst om skrivande. Jag har även skrivit en hel del. Kanske inte varje dag. De dagar jag inte har skrivit så har jag spånat jag på de projekt jag har. Det romanprojekt som jag har haft på gång ganska länge visade sig ta en helt annan väg än vad jag tänkt från början. Temat är det samma men när jag började fundera på vilken form själva berättelsen skulle ha så tog den en väg som jag inte hade för avsikt från början. Det hade jag inte förväntat mig. Men det känns bara spännande tycker jag. Efter att ha skrivit det inledande provkapitlet är det i princip det enda jag tänker på. Tankar och idéer kastar jag ner i en anteckningsbok för att komma ihåg och för att eventuellt använda mig av dem någonstans under arbetets gång.

När det gäller skrivande har jag också tagit mod till mig och sökt till två distanskurser i skrivande. Eventuellt blir det kanske någon mer ansökan. Nu är jag jättenervös för att det arbetsprov jag skickade med ska vara skitdåligt (vilket det med största sannolikhet också är) och att jag inte ska ha någon chans alls att komma in. Jag skulle verkligen vilja ägna mig åt skrivandet på heltid för en kortare tid för att utveckla mitt skrivande. Men om det inte blir så så är det ju inte mycket jag kan göra åt det. Det viktigaste är ju att jag skriver. Men snälla, ni kan väl hjälpa mig att hålla tummarna för att jag faktiskt kommer in på någon av skrivarkurserna?

Plagiat av blogginlägg

Annika på bloggen Alkb tar upp en viktig fråga som handlar om plagiat av blogginlägg. Läs gärna hennes inlägg som är läsvärt. Det finns bloggare som helt eller delvis knycker texter från andra bloggar under förevisning att det är deras egna. Varför? Är det för att man anser att man inte har tid eller lust att knåpa ihop ett eget inlägg? Det finns säkert lika många anledningar som det finns personer som stjäl inlägg från andra. Jag har tyvärr själv varit med om detta en gång (vad jag vet). Det handlade inte om en bokrecension utan en annan bokrelaterad sak som jag skrivit om. Några få meningar bara. Jag blev därför minst sagt förvånad när jag två dagar senare finner ett i princip exakt likadant inlägg på en annan blogg som jag regelbundet läser. Det enda som skiljde från mitt ursprungliga inlägg var en bisats som hade tagits bort. Annars var det exakt mina ord, ner till minsta stavfel. Jag har ingenting emot att bli citerad på andra bloggar. Det är ju bara ett bevis för att någon annan tycker att man skrivit något som är bra. Men det ska alltid framgå att man tagit texten från min blogg. I det här fallet valde jag att inte göra någonting. En gång är ingen gång. Men skulle det hända igen skulle jag definitivt välja att konfrontera den som stal från min blogg.

När ska det bli bättre?

Den här bloggtorkan verkar hålla i sig. För tillfället har jag inte alls lust att blogga. Jag läser inte i sån rasande takt som förut heller. Jag har faktiskt hållit på med samma bok i snart en vecka! Men just nu finns det annat jag vill göra än att läsa. Läs- och blogglusten kommer sannolikt tillbaka snart tror jag. Hoppas jag. Samtidigt har jag dåligt samvete för den där högen med recex som väntar på att läsas och recenseras. Men jag försöker att slå det lite ifrån mig och tänka att jag hinner. Förlagen vet väl för sjutton om att vi amatörrecensenter inte har all tid i världen för att läsa. Hoppas jag i alla fall. Recension kommer hur som helst. Även om det kan dröja. Böckerna kommer att bli lästa, var så säkra.

Stockholm i mitt hjärta

Jag hade två fantastiska dagar i den kungliga hufvudstaden Stockholm i helgen. Resan började dock inte så där jättebra, med punka på ett däck. Tur att vi för en gång skull var ute i riktigt god tid så vi han byta däck utan att stressa halvt ihjäl oss. Vi bodde på Vandrarhem Fridhemsplan. Kanonställe. Central och mysigt vandrarhem. Dit kommer vi nog återvända nästa gång det bär iväg till huvudstaden. Konserten med Kamelot på kvällen var otroligt bra! Det var min första konsert med dem och mina förväntningar infriades totalt och jag kan nog inte med ord beskriva hur det kändes att äntligen få se dem live. Med mig hade jag också min lillasyster och min son. Till nästa gång måste nog jag och min syster hålla en liten heavy metal-konsertskola med honom så att han lär sig hur man uppför sig ordentligt på en konsert med ett heavy metal band. Det går inte an att stå tyst och snällt under en konsert. Han gjorde ju inte ens djävulstecken! Det måste man ju. Det ingår! Är man hårdrockare så är man. Punkt.

Dagen efter konserten tillbringade vi med att köra vilse och använda ett inte helt rumsrent språk när vi skulle försöka ta oss till Goodstore samt träffa en kompis som bor i Stockholm. Vi hittade dock fram till slut och jag köpte med mig lite veganmat och godis. Jag passerade ett antikvariat efter att vi ätit lunch men jag motstod impulsen att kliva in genom dörren. Lika bra det för när jag kom hem låg det hela fyra bokpaket och väntade på mig.

Enkät om bloggar

Jag har svarat på en enkät som handlar om bloggar. Gör det du också. Det tar bara några minuter.

"Bloggen Media Culpa genomför sin femte årliga undersökning av svenska bloggare och bloggläsare. Svara på enkäten genom att klicka på länken och uppmana gärna fler att delta: http://cli.gs/D9td1B."

Musikfredag

I helgen drar jag och familjen till Stockholm för att bland annat gå på konsert med det amerikanska powermetalbandet Kamelot. Som jag har väntat!!! Det är de senaste dagarna som jag har lyckats fått in i mitt huvud att jag om några dagar faktiskt kommer att få se dem helt livs levande! Oj, vad jag är glad och upprymd. Egentligen borde jag väl dela med mig av en video med dem så här tätt inpå konserten, men istället för Kamelot tänkte jag att ni skulle få njuta av tonerna till mina stora proggmetalhjältar Dream Theater. För er som har lite svårt för den här musikstilen så kan jag säga att just den här låten, Wither, är vad man kan kalla en power ballad. Ni vet dom där som var så populära på 1990-talet.

Förutom konsert i helgen tänkte jag också hinna med ett besök hos Goodstore och handla lite vegokäk.

Skitknäpp trio

Jag har just läst en riktigt skitknäpp bok och sett en skitknäpp filmatisering av densamma. Det är Hunter S. Thompson's kultklassiker Fear and Loathing in Las Vegas. A savage journey to the heart of the american dream. Journalisten Raoul Duke (egentligen Thompson himself) och hans advokat Dr Gonzo ger sig iväg från LA till Las Vegas för att göra ett reportage om motorcykeltävlingen Mint 400 - The Great American Desert Race ute i Nevadaöknen. Med sig på färden har de en imponerande samling av sinnesutvidgande droger. Under färden är de konstant påtända av dessa droger och bestämmer sig tämligen omgående att istället för att skriva om motorcykeltävlingen ska de försöka hitta den amerikanska drömmen. Det är en minsta sagt galen färd och de gör sig skyldiga till en lång rad förbrytelser. Duke och hans advokat flyr Las Vegas men hamnar där snart igen då Duke är satt att vara med på en konferens om de farliga drogerna i samhället. På konferensen vimlar det av snutar och de två påtända huvudpersonerna deltar naturligtvis. För om det är en konferens som handlar om hur man ska bekämpa knarket i samhället är det väl inte mer än rätt att den kulturen finns representerad, eller hur? Så resonerar i alla fall Duke och hans advokat. Handlingen i boken är minst sagt skruvad och smått förvirrande ibland. Det är ju inte helt lätt att hänga med i deras drogpåverkade hallucinationer. Skitknäpp bok helt enkelt. Om någon vecka kommer boken ut i pocket på svenska. Den kommer jag också att läsa. Jag är nyfiken på hur den funkar på svenska.

Hunter S. Thompson - Fear and loathing in Las Vegas. A savage journey to the heart of the american dream
Förlag: Flamingo Modern Classics
ISBN: 0-586-08132-1



Som om det inte vore nog med en skitknäpp bok så har den filmatiserats med Johnny Depp som Raoul Duke och Benicio del Toro som Dr. Gonzo. Den spelades in 1998 och i filmen skymtar även skådespelare som Toby McGuire, Cameron Diaz och Christina Ricci förbi. Jag brukar alltid hävda att boken är bättre än filmen men i det här fallet tycker jag att gränsen är hårfin. Terry Gilliam har verkligen lyckats fånga bokens galenskap och i alla fall jag garvar högt åt Depp och del Toro. Utan att veta, så tror jag att filmen har blivit en minst lika stor kultklassiker som boken. Men som alltid är det ju flera saker i boken som tyvärr inte är med i filmen. Har du sett filmen men inte läst boken så tycker jag absolut att du ska göra det. I den finns så mycket mer! Johnny Depp är lysande som Duke/Thompson. Och den kanske viktigaste frågan av alla blir besvarad i filmen. Johnny Depp är faktiskt snygg även med flint! Fast inte lika snygg som Jack Sparrow förstås. ;-)

Det är inte slut riktigt än. Men snart. Skitknäpp bok blir skitknäpp film blir en skitbra låt, Bat Country, med en skitbra grupp, Avenged Sevenfold, som gör en tillhörande skitknäpp video baserad på boken/filmen. Och därmed är den skitknäppa trion komplett. Nu återstår bara för er att titta på videon här nedanför. Horns up! foREVer!

Skulle ni vara intresserade av en skrivarblogg?

Jag har funderat på det här med en skrivarblogg. En blogg där jag skriver om mitt skrivande helt enkelt. Framgångar, motgångar och tankar om skrivande helt enkelt. Jag vet att det finns många som har såna bloggar. Jag läser dock inte några sådana regelbundet själv ännu. Frågan är om det finns något intresse av att läsa min skrivarblogg. Å andra sidan kan det ju funka som en skrivdagbok för mig själv om inte annat. Ungefär som den här bloggen funkar som en läsdagbok i lite längre format än vad min läsdagbok är hemma gör som bara består av uppgifter om författare, titel och datum när jag läste ut boken. Har som sagt inte bestämt mig ännu om jag ska starta ytterligare en blogg eller inte. Skulle jag i så fall våga lägga ut texter som jag har skrivit? Kanske inte till en början i alla fall. Jag känner mig inte så där jättetrygg med mitt skrivande och är nog min största kritiker. Har du en skrivarblogg och har den hjälpt dig i ditt skrivande? Får du konstruktiv kritik på de texter du lägger ut?

Jag har egentligen ingenting vettigt att skriva men jag skriver ändå

Jag har haft en väldigt lugn och skön påskhelg och bara jobbat lite på annandag påsk. Perfekt. Förutom att äta lite gott och umgåtts med familjen har jag läst skrivarböcker som jag bland annat fick av Multimanus som påskpresent och Stephen King's Att skriva. Flera skrividéer har präntats ner i min anteckningsbok där jag skriver ner alla idéer som kommer till mig på ett eller annat sätt. En kom jag på tillsammans med min kära sambo. Nu gäller det bara för mig att plita ner dem till bra berättelser också. Jag har kollat runt lite bland skrivarkurser men känner att de just nu inte passar in i mitt liv. Kanske kommer jag att hitta någon som passar mig senare. Kanske inte. Det visar sig. Oavsett vilket så vet jag att jag både vill och kan skriva. Resten löser sig väl förhoppningsvis.

Det blev ingen påskekrimsläsning i helgen för min del. Läsningen har ju bestått av skrivarböcker till största delen. Men nu känner jag att jag måste ta itu med den där stora högen av recensionsex som ligger längst upp i bokhyllan. Den där högen som både inger mig med en känsla av förväntan och dåligt samvete varje gång jag tittar på den. Ja ni vet vad jag menar.

Hoppas ni andra också har haft en trevlig påskhelg. Och nu är jag också tillbaka från den lilla bloggpausen jag hade, redo att skriva om härliga läsupplevelser och en del annat som faller mig in.

Bryter bloggpausen med en härlig påskfilm :-)

Kan inte låta bli att posta ett inlägg efter att ha funnit den här filmen på youtube. Det här är en av mina favoriter. Nosferatu från 1922, som bygger på Bram Stoker's Dracula. Underbar svartvit stumfilm.

Bloggpaus

De senaste veckorna har det känts som att bloggandet går på tomgång och jag har mest skrivit inlägg för att det känts som att jag måste. Lusten att blogga har inte direkt velat infinna sig. Så nu tar jag en liten paus från bloggandet. Påskhelgen känns som en bra ursäkt att inte uppdatera bloggen på ett par dagar. Läslusten är det inget fel på men blogglusten är liksom bortblåst. Jag hoppas att blogglusten kommer att infinna sig efter påskhelgen, annars kanske bloggpausen blir lite längre. Ha en riktigt skön påsk och om ni ska äta ägg så är dom väl KRAV-märkta, eller hur? Glad Påsk!

Rolig ABC-bok

Vi fick hem den här söta ABC-boken från en bokklubb för några dagar sen. Den blev snabbt dotterns nya favorit som ska läsas om och om igen. I Djurens ABC - En ska inte vara med! är det nämligen så att ett av de djuren som finns med på varje bokstav ska bort för att det är ett hittepå-djur eller ser ut på ett annat sätt. Barnet ska gissa vilket av djuren som ska bort. Finns det djur som dammråtta, latmask och fiskburgare? Jätteroligt tycker dottern och vill helst att vi ska läsa den flera gånger om dagen. Samtidigt som boken är ett roligt sätt att lära sig bokstäver på så ger den också upphov till roliga samtal om qnasiga djur. Här kan du läsa ett litet smakprov ur boken och se de fina bilder som är gjorda av Mia Nilsson.

Tillsammans med boken fick vi ett också ett häfte där man kan öva sig på att skriva bokstäver. Perfekt bokstavspaket till dottern som är väldigt intresserad av allt som har med bokstäver att göra.

Anna Ribbing - Djurens ABC - En ska inte vara med!
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 978-91-29-67130-8

Böcker som förändrade världen

Andrew Taylor är brittisk journalist och krönikör och har skrivit boken Böcker som förändrade världen. I den går han igenom 50 böcker som har haft stor betydelse och som fortsätter att ha det för världen. Men hur kan böcker förändra världen frågar sig författaren i bokens inledning. Pennan må vara mäktigare än svärdet men det brukar vara svärdet som vinner skriver Taylor. I ett längre historiskt perspektiv är det dock böckerna och de idéer de presenterar som vinner. Trots att många människor aldrig har läst Homeros, Cervantes eller Dickens vet man ändå vad dessa handlar om och dess karaktärer är bekanta för de flesta. Böckerna som presenteras i boken är såklart subjektivt valda av författaren och som påverkat hans värld men som han också anser har påverkat resten av världen på något sätt.

De böcker som finns med i boken sträcker sig över en lång tidsperiod från ca 800 f.Kr och Iliaden av Homeros till 1997 och Harry Potter och de vises sten av J.K. Rowling. Däremellan titlar som Staten av Platon, Canterburysägner av Chaucer, Stolthet och fördom av Austen, den första telefonkatalogen och En studie i rött av Conan Doyle.

Författaren beskriver varje enskild titel grundligt och sätter in den i sitt sammanhang, i det samhälle som rådde när boken skrevs och ett historiskt sammanhang. Här finns mycket matnyttigt för den som vill läsa om några av de böcker som räknas till klassikerna. Det är ingen bok som man sträckläser. Men att bläddra lite här och där och läsa om böckerna är väldigt givande. Att läsa om böcker är alltid en mycket trevlig och givande sysselsättning.

Andrew Taylor - Böcker som förändrade världen. De 50 viktigaste böckerna genom tiderna.
Originaltitel: Books that changed the world
Översättning: Ulrika Junker Miranda
Förlag: Ordalaget bokförlag
ISBN: 978-91-85465-69-9